Raku

Nu är det långt mellan blogginläggen men jag tröttnar på trädgård så här års. Har istället ägnat mig åt en annan hobby, nu när jag har mer tid - keramik. Sedan två månader har jag hyrt in mig på en keramikverkstad i Göteborg och försöker åstadkomma lite saker i stengodslera. Främst gör jag saker för trädgården. 
I helgen brände vi raku (en teknik där man bränner keramik över öppen eld) utanför verkstaden. Det var så kul. Man ser resultatet väldigt fort och det är till stor del oförutsägbart hur det ska bli. Kallt och regnigt men vi hade riktigt kul och lite rakugrejer blev det också. 
Först några bilder på resultatet och sedan lite om hur man gör raku.

Jag gör en del keramikplattor att hänga i armeringsnätet vid altanen. Därav hålen i hörnen. Denna platta är 15 x 10 cm. Här är det vit glasyr. Det svarta partiet får man genom att lägga på ett tunt lager vax där man inte vill att glasyren ska fästa. Det brinner sedan bort i processen och kvar blir en svart, matt yta utan glasyr.

Plattan är 15x15 cm och här är det en turkos glasyr. Glasyren blir sällan jämn i färgen utan det uppstår en massa skiftningar.

Samma glasyr som ovan men den har fått en helt annan färg med kopparlyster. Det beror på att den fått mycket mindre syre i en del av processen. Man vet helt enkelt aldrig hur det kommer att se ut.

Man kan ju gör annat än plattor förstås. detta är en "mask" eller ett ansikte som kan hängas. Höjd ca 20 cm. 

Hur gör man då?

Man gör en "enkel" brännugn av en tunna, tegelstenar eller annat. Här en tunna med isolering. Vi brände med gas.

Tunnan laddas med de saker som ska brännas. Innan dess måste de vara skröjbrända och glaserade.

En liten kik in i tunnan.

Glasyren har smält ut (det tog ca 30 minuter per gång) och vi lyfter ut de varma föremålen...

....fler föremål på väg ut tunnan, tex min mask/ansikte. Här är glasyren fortfarande helt vit och utan sprickor. 

De läggs ner i en annan tunna som är lite förvärmd.

Här ser man att de fortfarande är riktigt varma

Sedan slänger man på sågspån direkt och det hela börjar brinna. På med ett lock för att kväva elden. Det är i denna del av processen som de oglaserade delarna blir svarta. Sedan ska föremålen också ner i vatten (glömde fotografera det) och det är då glasyren spricker och rakun får sitt karakteristiska utseende. 

En bild från en del av bordet i verkstaden när vi hade lagt upp våra alster för att se varandras grejer. 

Fler trädgårdsbloggar finns på Trädgårdsfägring

Perukbuske

Ibland kan det vara kul att utvärdera sin trädgård och se vad som verkligen håller måttet. Särskilt efter en sådan sommar som i år. Bland buskarna är perukbusken en riktig tuffing med många kvaliteter. Den tål torka väldigt bra och har snyggt bladverk som sitter länge liksom fina höstfärger. Den kommer dock sent på våren istället.
Jag har två namnsorter Cotinus coggygria 'Golden Spirit' och Cotinus 'Grace'. Den förstnämnda håller sig ganska liten (mindre än 1.5 m hög) medan 'Grace' blir stor. MEN man kan beskära dem hårt och de tar ingen skada av det.
Perukbuskar får ju "peruker" eller plymer. Vet att en del älskar dem och en del hatar dem. Mina buskar har inte fått särskilt många och man kan klippa av dem om man ogillar dem.
Så kvaliteter som torktåliga, enkla att odla, tål vilken jord som helst, fina färger alla säsonger inklusive höstfärger, kan beskäras hårt, mm, måste ju beundras. Vad mer kan man begära?

Cotinus coggygria 'Golden Spirit' har vackra höstfärger och håller bladen länge på hösten. Här har det blåst riktigt mycket den senaste månaden men den håller kvar bladen ändå.

Samma buske men en annan gren.

På våren/försommaren är bladen underbart ljusgröna. De behåller den färgen länge och blir sedan klart gröna på sommaren.

Snygga blad som sagt. En liten peruk tittar fram också. Detta är en bild från ett inlägg 2016 där även 'Grace' är beskriven här.

Fler trädgårdsbloggar finns på Trädgårdsfägring.

Fin hörna trots all kuling

Det har verkligen blåst senaste veckorna. Inte bara EN kuling med stormbyar utan många. På en del träd har löven helt enkelt blåst av grenarna i förtid. Jag är glad att inte hela träd eller stora grenar har fallit (ännu). Det blir ett väldigt vindfång när bladen sitter kvar.
Det har inte blivit så mycket tid till trädgården och jag har dessutom varit bortrest en vecka. Men det finns fina små ställen i trädgården fortfarande, trots allt. 
Mobilkamera-bilder med solblänk så bildkvalitén är inte så bra.

Denna del av rabatten är fortfarande fin med hakonegräs (Hakonechloa macra 'Aureola'), hostor och en variegerad rysk kornell (Cornus alba 'Elegantissima'), mm. Till höger står en liten skogskornell som är jättefin och den blir inte så hög, Cornus sanguinea 'Compressa'. En liten samling av variegerade växter i ett hörn av en större rabatt. Just denna del får ganska lite sol. 

Cornus sanguinea 'Compressa' växer mer rakt upp än brett och blir inte så stor. Väldigt fina blad; ganska hårda, runda och sitter länge på hösten. Ibland långt in på vintern. Även grenarna är snygga och lite knotiga. Den tål dessutom nästan alla lägen och förhållanden. Sådana buskar måste man ju bara gilla.

Fler trädgårdsbloggar finns på Trädgårdsfägring.

Bananerna mognar

Nu mognar bananerna i vårt orangeri. Helt öätliga och mycket små, men ändå. Det är inte den vanliga sorten man köper i affären utan en annan art, Musa balbisiana. Det är en vildväxande art i östra Asien som man använt för att korsa fram moderna köpe-bananer. Nu odlar jag dem inte för att äta utan för att de tillför en tropisk känsla i vårt orangeri.

Orangeriet är en tillbyggnad till huset där vi har både växter och en stor mathörna mm. Här övervintrar vi medelhavsväxter på vintern och på sommaren åker de flesta ut på altanen eller ut i trädgården. Oliver, fikon, citrus av olika slag, kamelior, feijoa, banan, påfågelsblomma, canna, agapanthus, icke-härdiga clematis, mm. 

Vi äter alla måltider där under sommaren. På vintern håller vi +10 grader med hjälp av en luftvärmepump. Golvet är isolerat och taket likaså. Glasen är isolerglas men glas är alltid glas och det isolerar sämre än tak och golv. Väggen mot huset är målad/putsad men de tre andra väggarna är glas. Höjden till taket är som högst 5,5 m. Vårt orangeri är en kombination av just ett orangeri, ett vardagsrum ett drivhus för fröer och små plantor på vårvintern mm. Genom att det är högt och stort blir det stor volym och ljust trots att taket inte är transparent. På sommaren skuggar en del träd och vi har motorstyrda, automatöppnande fönster på gaveln. 

Vi har en braskamin i orangeriet, så på vintern eldar vi i den och då kan temperaturen snabbt gå upp till 20 grader och över det. Detta är inget problem för växterna om det sker ibland. Hos oss typiskt på helgerna. De tar ingen skada av det. Men man behöver ju inte ställa dem precis vid kaminen. När man slutar elda sjunker ju temperaturen ner till 10 grader igen. Många gäster har påpekat att man inte kan ha värme på vintern för det "tål inte växterna". Det kan jag bestämt dementera. Perioder av värme är inga problem för medelhavsväxter men passar inte för nordliga växter som behöver sin kontinuerliga vintervila. 

Detalj på bananstocken. 

När bananerna är på gång så märker man det genom att det nya bladet blir annorlunda. Det är ett litet blad som snart följs av en uppsvullen del. 

Det är svårt att fotografera utvecklingen för det är högt upp till händelsernas centrum. Men man ser den lilla utväxten som en svullen del vid bladet. 

Blomman börjar sedan öppna sig och bananerna visas. Den tappar de brunröda bladen kontinuerligt och bananstocken växer fram.

Bananstocken utvecklas och fylls på.

x

Detta är en gammal bild där bananen är lägre och det är vinter. Ute är det snö men inne känns det som sommar. På sommaren tar vi ut nästan alla växter.  

Papegojblomman, Strelizia reginae, blommar med ojämna mellanrum. Dock inte just nu. 

Citroner och andra citrusfrukter övervintras fint i orangeriet. Citrus har dock en tendens att få sköldlöss som är väldigt svårt att bli av med. Det brukar sluta med att jag ger upp och slänger plantan efter ett tag.

Vi har sex olivträd. De åker ut i trädgården och till altanen på sommaren.

Fler trädgårdsbloggar finns på Trädgårdsfägring.

Tomatfiasko och lärdomar

EDIT 2021: I kommentarerna framkommer att jag tror att det är pyralidskador av hästgödslet från ridskolan. På senare tid har det kommit många rapporter om skador från pyralid, både i köpt flytande gödselmedel, i jordsäckar och även från häst-, ko- och hönsgödsel. 

---------------------------------------------------

Tomatfiaskot inträffade för två år sedan men jag har inte beskrivit det förrän nu. Så rätt jag tänkte men så fel det blev!
Jag använder ekologiska metoder och produkter i trädgården. En del i detta är att använda gödsel från ko, häst, höns mm. Enkelt och tryggt! Kanske inte så enkelt alltid för man ska hitta gödsel, åka och hämta det samt förvara det. Om jag inte köper på påse, vilket händer. Särskilt hönsgödsel.

Trots god vilja och viss erfarenhet så råkade jag ut för ett stort misslyckande för två år sedan. På försommaren det året skulle jag plantera om lite tomater i större krukor. Plötsligt stannade de i växten och bladen blev förkrympta. Jag förstod först inte vad det var men efter att ha funderat över hur jag gjort vid omplanteringen föll mina misstankar på jorden och särskilt på den jord jag blandat med hästgödsel som vi hämtat tidigare. Bara de plantorna blev konstiga. Jag testade då med att plantera om i hästgödsel + sand. De plantorna stoppade helt i tillväxten.

Vi hade hämtat väl brunnen hästgödsel på en ridskola det året och vi hade också hämtat där något år tidigare. Jag hade varit i kontakt med dem per mejl innan och frågat om gödseln, och om den var säker att använda i trädgården. De svarade på ett bra sätt och det var vanligt att folk hämtade för detta ändamål. Bara att komma. Det lät ju bra. 

Med största sannolikhet är det så att hästarna ätit gräs eller (köpt) hö som innehöll besprutningsmedel för att hindra oönskade växter från att växa i gräset. Medlet bryts ner långsamt så det finns kvar i höet och kommer ut ur hästen i princip helt oförstört. Tur för hästarna kanske, men mindre bra för mina tomater. 

Enligt vad jag har kunnat läsa mig till ska tomater och några andra växter (potatis, paprika, ärtor/bönor mm) vara extra känsliga för dessa medel. Det behövs också väldigt, väldigt lite för att ge effekt på tomaterna. Hästgödseln är definitivt boven hos mig. Vän av ordning tänker kanske att skadorna på tomatplantorna berodde på för stark gödsel, men det är helt uteslutet. Jag har också sökt på nätet och jämfört med andra bilder på skadade plantor och läst flera artiklar och det är definitivt en effekt av bekämpningsmedel. 

Hade jag bara lagt ut jorden i rabatterna kanske jag inte hade märkt något alls. Så vad lärde jag mig av det? Även om man verkligen försöker vara så miljövänlig man bara kan, så finns det ändå så många faktorer som påverkar odlandet. Därför är det också väldigt viktigt att utesluta bekämpningsmedel för man vet inte var de hamnar och vilken skada de kan göra. 

Den tidiga tillväxten ser helt frisk ut medan övre delen av plantan är starkt påverkad. Det är tillväxten efter en omplantering i jord som innehöll brunnen hästgödsel.

Bladen blir inåtrullade och förkrympta. 

Här har tillväxten helt avstannat. Alla blad och huvudstammen är förkrympta. Plantan kommer att dö. 

Lättskött

Jag har aldrig strävat efter en lättskött trädgård eftersom jag älskar trädgårdsarbete. Däremot strävar jag efter att minimera riktigt tråkiga eller alltför fysiskt krävande arbetsuppgifter. MEN nu har en av mina större rabatter blivit alltför svår att hålla snygg. Fick mig en funderare när en bekant frågande: "Vad ska du ha här?" eller möjligen sa hon "Vad ska du göra här?" Huvudet på spiken - Vad ska jag göra med rabatten? 
Det är en lång perenn-rabatt med buskar och små träd i bakkant och bakom dem en hög avenbokshäck. Inramningen finns alltså. Både små-träden i rabatten liksom omgivande träd har vuxit med åren. Mer skugga alltså. Lignoserna växer ganska bra men perennerna har aldrig riktigt velat komma loss i rabatten. Vet inte riktigt varför. 
Men nu har jag bestämt mig för att göra om den. Träd och buskar får vara kvar men många av perennerna ryker. Och jag ska vara benhård på de självsådda växterna. Det blir svårt för jag är lite svag för att blåklockor, borstnejlika, vallmo, kungsljus och .... kan dyka upp lite var som helst. Men det är väldigt arbetskrävande att rensa då. Varje liten fröplanta ska granskas för att avgöra om den är vän eller fiende. Det tar ju några år ytterligare att få bukt med dem.
Nu blir det små buskar, gräs, och några få, stora stadiga perenner som står upprätt utan pjosk. Och mycket mer vintergrönt. Dessutom funderar jag på att lägga lite trampstenar i mitten, eller en smal gångstig, så att jag enklare kan sköta rabatten. Nu är det svårt att nå mitten och jag måste trampa bland plantorna. 
Omgörningen är påbörjad och får fortsätta över nästa år.

Det är ganska kort tid på året som rabatten ser fin ut och väldigt mycket jobb är det med den. Och den är lång, ca 15 m och 2-3 m bred. Jag kan inte nå in i mitten utan att gå i rabatten. Bilden ljuger lite. Så här fin är den inte idag.

Fler trädgårdsbloggar finns på Trädgårdsfägring.

Trädgårdskonst; Allium

Efter en del tänkande och provande så är min stora Allium äntligen klar. Den mäter hela 60 cm i diameter och ska pryda någon rabatt.
Den inre, vita kulan i trä och de tunna pinnarna (gängstång, 3 mm) hade jag tänkt ut från början men sedan har jag velat lite om i vilket material jag skulle göra de yttre "blommorna". Det blev till slut så att jag klippte ut dem (med plåtsax) i en tunn aluminiumplåt (0,5 mm). De blir lite vassa i kanterna så handskar var nödvändigt när jag klippte ut dem. Nu springer jag runt med den i trädgården för att hitta bästa placering. 
Håller på med flera projekt som ska resultera i mer trädgårdskonst (om jag kan kalla det så) här hemma. 

Hela konstruktionen mäter 60 cm i diameter så det är en rejäl sak. 

Provar olika placeringar i trädgården.

Fler bloggar om trädgård hittar du på Trädgårdsfägring.

Mer vintergrönt i trädgården

På senare år har jag försökt få in mer vintergrönt i trädgården. Jag har alldeles för lite av det. Successivt planterar jag in fler träd, buskar och annat som kan hålla lite liv i trädgården på vintern. Har upptäckt att det finns många järnekar som går riktigt bra här (zon 1-2). De fem jag har sedan tidigare har gått fint i flera år, trots varningar. De kan ju också klippas till önskad form. Kompletterade med två nya i år. Förutom järnekar har jag förstås barrväxter och en del annat.
Några av de buskar som är nya för i år presenteras nedan.

Lagerhägg, Prunus laurocerasus 'Gajo'. En liten kompakt buske med upprätt växtsätt som blir 70-80 cm. Mycket vackra och doftande blommor. Ett riktigt bra vintergrönt komplement i rabatten där de andra lagerhäggarna är för stora. 

Lagerhägg, Prunus laurocerasus 'Gajo'.

Järnek, Ilex aquifolium 'Gold Flash' . Den har inga taggar på de snygga bladen, vilket är sympatiskt. Den blir 1-2 m som fullvuxen.

Skaftjärnek, Ilex pedunculosa. Tycker den ser ut som en benjaminfikus i bladen.  Den är lite känslig, men vi håller tummarna. 

Bergtall. Pinus mugo ssp. mugo. Om man klipper årsskotten hårt varje år blir den en väldigt fin och kompakt tall. 

Weymouthtall, Pinus strobus 'Louie'. Blir upp till 3 m om man har tur. Barren är mjuka, långa och snyggt gröngula. Jag är väldigt förtjust i den ljust gröna färgen på alla växter men de ska hålla sig så och inte bli gula. 

Fler trädgårsbloggar finns på Trädgårdsfägring.

Trädgårdsbesök hos Fryle i Varberg

I lördags var jag med på TAG's (Trädgårdsamatörerna Göteborg) resa till Halland då vi besökte några privata trädgårdar. En trädgård jag länge velat se är Christina och Leif Fryles trädgård i Varberg och nu var det sista chansen eftersom de ska flytta och börja ett nytt äventyr i Grekland. 
Vi möttes av en fantastiskt fin trädgård som också är väl underhållen. Öppna ytor i den övre och nedre delen i trädgården medan det är smalare, mer djungellika, områden utmed huset där grönt och olika bladformer dominerar. 

Trädgården berättar att ägarna har kunskap om växter och deras krav, känsla för färg och form, arbete och tålamod. Det går inte att göra trädgården rättvisa med några få bilder eftersom den är så skiftande och mångfacetterad men ett försök att återge en del syns nedan. 

Innanför entrén till trädgården, framför huset, möts man av en grusad yta där det finns ett växthus och en uteplats liksom en hel del buskar och träd. Vårdträdet i mitten är ett korstörne (Gleditsia triacanthos 'Sunburst') som har glömt att det ska vara gulgrönt. Det är bara ljust grönt de första veckorna när det slår ut. Den svängda häcken och sittplatsen  passar jättefint framför växthuset och hibiskusen har blivit stor i det soliga och skyddade läget. 

En av buskarna i gruset är bredbladig liguster (Ligustrum ovalifolium 'Aureum'). Jättesnygg som formklippt. Jag har en sådan också, så nu ska jag försöka få min lika fin. 

Vid ena sidan av huset leder en gångväg genom en grön massa. Trots torkan är det väldigt grönt och lummigt och en stor variation av växter, bladverk och gröna toner.

En riktigt snygg komposition tycker jag, som lyser upp i skuggan. Vidjehortensia (Hydrangea arborescens 'Annabelle') tillsammans med hakonegräs (Hakonechloa macra 'Aureola') och hostor.

Det finns gott om ormbunkar i trädgården. Denna hör till mina favoriter; kambräken, Blechnum spicant. 

Utmed andra sidan av huset löper en gångväg av träplank och där rinner också en bäck som fortsätter ner till en damm på framsidan av huset.

Dammen på framsidan av huset.

Träd, buskar och perenner i nedre delen av trädgården.

Böjda häckar såg jag på flera ställen, och varför ska en häck vara rak när den kan vara så här snygg som böjd?  I bortre delen omfamnar den en knölal (Alnus incana f. gibberosa).

Samma häck men här ser man den från sidan och här syns också fler av de träd och buskar som fanns i nedre delen av trädgården liksom ett stort miskantusgräs. 

Och ja, de odlar grönsaker också.

Stort tack för att vi fick komma. 


Fler trädgårdsbloggar finns samlade på Trädgårdsfägring.