Bloggen är min dagbok för att dokumentera större eller mindre händelser i vår trädgård. Ibland även andra projekt eller glimtar från trädgårdsresor och andras trädgårdar.

tisdag 17 oktober 2017

Myror i stolpen

Utebelysningen på vår uppfart slutade fungera. Min händige make, Mr O,  började felsökningen. Vad han hittade var del av en myrstack, eller myrjord, inuti stolpen. Helt full av jord i varje vrå, även i dosan med kopplingslist men efter att ha krafsat ut jorden och blåst rent så fungerar belysningen igen. Väldigt bra det, för nu vill man ha det upplyst på morgon och kväll. 
Vi har haft ganska mycket myror av olika slag de senaste åren (skogsmyror, svartmyror, rödmyror....). Fler än vad som är önskvärt faktiskt. Trädgård är ju så mycket mer än växter, eller hur? 


Fullt med jord i hela nedre delen av lyktstolpen.

Jorden borta. Myrorna hade t.om fyllt hela boxen med kopplingslisten.

Rensad från jord. Nu håller vi tummarna för att det ska fungera igen. 
Varde ljus. Fungerar igen. Detta är dock en gammal bild, vi har andra glödlampor nu.

fredag 13 oktober 2017

Blommande kamelia

Köpte två Thunbergkamelia, Camellia sasanqua 'Hana Jiman' hos Tommy Ahnby för ett drygt år sedan. Båda har stått i kruka hela tiden och inne i vårt uterum under vintern. Höjden är dryga metern. Nu blommar den ena och har gjort så i några veckor. Antingen är det väldigt tidigt eller väldigt sent med blomningen, eller ska den blomma nu? Snygg är den iallafall och trots att den stått i kuling och regn sitter blommorna kvar fint. 
Läser på nätet att den har odlats länge i Japan och att man skördade blad till te och frön/nötter till att göra olja för matlagning. Oljan kan tydligen upphettas till en mycket hög temperatur. Jag nöjer mig med att se på den.


måndag 9 oktober 2017

Usel katsura

Katsura kan ju vara så underbar - har jag hört. Vackra höstfärger och en doft av pepparkaka eller bränt socker (!) på hösten. Inte min. Bladen går från gröna till gulbruna direkt och ramlar av tidigt. Någon doft på hösten har jag heller aldrig känt. Möjligen för att doften utvecklas när bladen blir frostnupna (eller?) och då har de ramlat av och blåst iväg för länge sedan. Den lever farligt kan jag säga. Planterad 2013 och har alltid burit sig åt så här.
Säljs det usla versioner av katsura, Cercidiphyllum japonicum? Fler som har det?

Inte så snygga höstfärger. Variationer av brunt. 

Redan avlövad och bladen är bortblåsta.

torsdag 5 oktober 2017

Jardines de Alfabia

Var på Mallorca förra veckan och besökte då Jardines de Alfabia. En fantastiskt plats, där trädgården är en stor del av upplevelsen. Alfabia är en lantegendom (finca på spanska) med anor från morernas tid på 1200-talet men det finns många stilar; renässans, barock, romartid, rokoko med mera. Det finns ett bevattningssystem som har samma stil som på morernas tid, möjligen är det justerat många gånger under tiden men det lär se tidstypiskt ut. 
Egendomen ligger vid randen av Tramuntana-bergen (mellan Palma och Soller, precis vid infarten till tunneln om man kommer söderifrån) vilket ger god vattentillgång hela året.Det finns bl.a en citron- och apelsinlund, en lång pergola med vattenspel, och en stor damm vid huset som ägs av familjen Zaforteca sedan 1700-talet. Egendomen är utnämnd till Monumento Artistico National. 
Husen är stora, gårdar och trappor är stenlagda med ett mycket omfattande och integrerat bevattningssystem för att sprida ut det till rätt ställen. Växterna har säkert varierat över tid men idag finns stora träd, enorma palmer och bladväxter av olika slag. Den dominerande färgen är grönt, det riktigt osar klorofyll. Enstaka blommor och då i större sjok. Den är så långt från en engelsk cottage garden man kan komma. 
Stämningen i trädgården är nästan andlig och lite högtidlig. Storleken på hus och träd gör att det blir pampigt och men ändå avslappnat. Alfabia är ett lantligt gods som vaktas av de höga bergen runt omkring. Trädgården vänder sig inåt men omgivningarna är ändå väldigt tydliga genom de höga bergen.
Alla bilder nedan är från 28 september 2017.

Först kommer man in genom en allé av stora plataner till en gårdsplan. Gårdsplanen leder åt många håll men man gör det enklast för sig om man väljer rekommenderad rutt. Den börjar med en låååång trappa (mitten av bilden).
Den långa stentrappan är mycket vackert gjord med vattenkanaler på båda sidorna.  

När man kommer upp till avsatsen och vänder sig ser man trappan ovanifrån liksom de små kanalerna som leder vattnet ut på båda sidorna. 

Uppe vid avsatsen finns flera vattenanordningar. En av de skojigaste är detta "tittfönster" in mot trädgården som även innehåller en damm.

Här ser man dammen inne i "tittfönstret". Den är ganska stor. 

Den berömda pergolan med  “Juego de aguas” i nedre delen. En pergola med 72 pelare och 24 stenskulpturer i nedre halvan som fungerar som fontäner.
Man kan sätta igång vattenspelet med en knapp och då börjar det spruta vatten nedifrån och upp allteftersom trycket byggs upp i ledningarna. 

Vid det stora boningshuset finns en längsgående balkong där man kan beundra dammen och träden nedanför. Egendomen har bl.a ett antal riktigt stora palmer. Skylten sa bara Washingtonia (och där finns det flera arter).

Utsikt från balkongen.
Här ser man några av de omgivande bergen.

På några ställen hade man gjort lite formklippning. Här bl.a bollklippt oliv i mitten men den verkade lite torr och  tråkig så oliv är kanske inte optimalt.
Bollklippt träd igen.

Fruktlunden och utsikt mot bergen. 

Hej då Alfabia. Hoppas vi ses igen.


måndag 25 september 2017

Gyllenlack - bästa sommarkrukan

Sommarens bästa växt i större utekruka måste vara gyllenlacken (Erysimum cheiri). Köpte den i liten kruka den 7 april, i blom. Sedan dess har den blommat och blommat, och blommat. Den fick lite ny jord i augusti och tog ny fart. Har klippt av lite överblommat då och då. Verkligen valuta för pengarna. Numera finns det ju också många färger att välja på.

Erysimum cheiri
  Erysimum cheiri

torsdag 21 september 2017

Tusenåriga linden i Torslanda

När jag var ute på promenad häromdagen gick jag förbi Torslanda kyrka. På kyrkogården står ett gammalt träd som går under namnet den "tusenåriga linden". Det är nog inte tusen år men möjligen runt 800 år enligt expertis. Kyrkan är byggd på 1200-talet och trädet lär vara från den tiden. Idag har linden (Tilia cordata) många knotiga stammar som hänger ut över ett stort område. Mycket mäktigt! Väldigt roligt att det har fått finnas kvar under lång tid, hur många hundra år det än är. Kyrkogårdar är ju bra platser på det viset att de, i bästa fall, kan vara ganska orörda under lång tid så att träden hinner växa till sig. Just detta exemplar blev också fridlyst 1945.



Linden (Tilia cordata) har fått beskäras många gånger förstås och grenar och stammar har gått av under åren men det ser friskt och fint ut.


lördag 16 september 2017

Hosta 'Sum and Substance'

Min hosta 'Sum and Substance' har visat grönare blad bland de mer gulgröna. Jag har nu grävt ur den delen som har gröna blad och satt den i en separat kruka. 
Hade den gröna delen av plantan tagit över med tiden? Är det vanligt att 'Sum and Substance' reverterar till grönt? En del sorter är väl mer kända för det än andra?

Jag har min ´Sum and Substance' i kruka hela året sedan några år tillbaka. Tidigare stod den i en rabatt. De flesta av mina hostor står i kruka året runt. Främst för att sniglarna inte ska äta hål i dem men även för att det är fint med en kruksamling med hosta i skuggan på altanen.


Den grönare delen av 'Sum and Substance' har fått en egen kruka.

måndag 11 september 2017

Hakonegräs - Hakonechloa macra

Hakonegräs (Hakonechloa macra) är mitt favoritgräs. Pålitligt, snyggt och väldigt användbart. De olika sorterna har allt från helt gröna till gula blad eller strimmiga, med mer eller mindre gult eller vitt i bladen. Några är ganska kraftigväxande medan andra är mer beskedliga. Halvskugga är bästa läget och bladen ser olika ut beroende på hur mycket ljus de får.
Gräset har en växtriktning man inte kan ändra på. Det "faller" åt ett håll oavsett hur man planterar det, så i sluttningar gäller det att vända det rätt men det syns ganska lätt om man tittar. Sedan växer de huvudsakligen till i bakkanten av tuvan. 
För några år sedan var det ganska ovanligt men nu finns det massor av sorter i handeln. Läser ofta att de är fuktkrävande men jag tycker de klarar sig bra även i normala förhållanden. Gräset säger till om det behöver vatten genom att bladen rullar ihop sig lite. Både rådjurs- och snigelsäkra också.

Japanese forest grass
Bild 1. Min favorit är sorten 'Aureola'. Det växer ganska fort och bildar en rugge. Blir det för mycket eller om man vill göra fler plantor gräver man ut en bit i den övre delen. I halvskugga blir bladen gula till gulgröna med mörkare gröna strimmor. 

Japanese forest grass
Bild 2. 'Aureola' igen. Faller snyggt över kanten.

Japanese forest grass
Bild 3. Fortfarande 'Aureola' men här är det blad från två olika växtplatser. Det till vänster står ganska skuggigt medan det till höger får ganska mycket sol. Bladen blir ljusare i sol men de blir nästan brända om det blir för mycket. Dessa är från en delning så jag vet att det är exakt samma planta på båda ställena.

Japanese forest grass
Bild 4. 'Aureola' - Bladen från plantan i halvskugga ovan på bild 3.

Japanese forest grass
Bild 5. 'Aureola' - bladen från plantan i sol i bild 3.

Japanese forest grass
Bild 6. Sorten 'Albostriata'. Som namnet antyder har den vita strimmor längs bladen. 

Japanese forest grass
Bild 7. Sorten 'All Gold'. Upplever den som ganska svagväxande, likt många "gula" bladväxter. 

Japanese forest grass
Bild 8. Bilden är inte så bra men detta är det helgröna gräset, dvs arten Hakonechloa macra.



fredag 8 september 2017

Krukfötter; lejontassar

Nu har det kommit 40 mm regn på två dygn och prognosen säger 50-100 mm för de kommande fem dygnen. Dahlia och andra växter som är kvar i krukorna ute riskerar att drunkna, särskilt om de står på fat. Då är krukfötter suveräna, i mitt fall lejontassar. 
Även mitt i sommaren kan det vara bra att få upp krukorna lite grann så att myrorna inte tycker det är lika kul att krypa in och lägga ägg, mm.
Tassarna har jag gjutit i betong, i två storlekar. Nu när jag har dem upptäcker jag att jag har användning för hur många som helst. 
Jag har köpt ett par lejontassar som jag sedan gör en, eller flera, formar på (med latexmjölk). Sedan är det bara att gjuta så många man vill. Det finns gott om beskrivningar av hur man gör formar på nätet.


concrete diy
De två olika lejontassarna. Har lyckats platta till den just den här (vänstra) lite högst upp men de är normalt väldigt lättgjutna.

concrete DIY
Den lilla tassen, målad i svart och silver. 
concrete DIY
Tre tassar brukar vara lagom till en kruka, men man tar så många man behöver för den ska stå stadigt.

concrete DIY
Den större modellen målad i svart och guld.

concrete DIY
Den större modellen målad i svart och brons. Man kan förstås ha dem helt omålade också.

tisdag 5 september 2017

Wollerton Old Hall - England

Det finns några fina trädgårdar kvar att skriva om från trädgårdsresan till Wales/England i mitten av augusti. Nu har turen kommit till Wollerton Old Hall som är en privat trädgård öppen för betalande besökare flera dagar i veckan under sommaren.
De nuvarande ägarna Mr och Mrs Jenkins har utvecklat trädgården sedan 1984. Men här är det inte bara trädgården utan även husen som ger karaktär. De är ursprungligen från 1500-talet och väldigt vackra tycker jag. Det är nog framför allt Mrs Jenkins som är trädgårdsdesignern här och hennes utgångspunkt har varit att trädgården ska vara formell och strikt för att passa husen. Det har resulterat i ett antal siktlinjer (vistas) och trädgårdsrum (minst 10).
Varje rum har sin egen karaktär och vissa är mycket strikta med många formklippta växter medan andra ger växterna utrymme att visa yppighet, färg och form. Den obligatoriska lindallén och vattenspegeln finns förstås också men även en massa perenner som flox, clematis, salvia (de flesta inte härdiga hos oss), rosor och mycket annat.
Trädgården är väldigt skötselintensiv och de har en trädgårdsmästare på heltid (Phillip Smith) plus ytterligare en person en dag i veckan. Det tycker jag är väldigt lite personal på denna trädgård.
Allt är stilfullt, superfint, välklippt och ogräsfritt. Växterna är yppiga och fyller en lång säsong. Det är i många avseenden typiskt engelskt i både design och växtval. Jag är full av beundran för allt det genomtänkta, vackra och välskötta men jag tycker trots det att det är lite trångt och instängt med alla rum. Stilen med häckar, murar, alléer och rum känns lite för formell och stram för mig och jag längtar efter rymd och öppna ytor här, liksom lekfullhet och humor. Men fantastiskt inspirerande, sevärt och vackert. Det finns många mindre delar man kan ta med och omsätta hemma. 
Alla bilder nedan tagna 18 augusti 2017.


Husen från 1500-talen är väldigt vackra och omges av grönska, grus och välklippta former. Ser ut som en modern tillbyggnad till vänster men den är väldigt fint gjord. 


















En annan vy av huset ovan. 
Det andra av de två husen på gårdsplanen. Huset på bilden ovan ligger till höger i denna bild. 

"The Rill Garden". En trädgård med ambitioner har vatten av något slag. Här en grund, formell damm.

Vyn på bilden ovan är tagen från motsatt sida.Man ser de klippta buxbomskloten och dammen längst bort i bild. 

Häckar och murar skiljer de olika rummen. Jag gillar verkligen tegelstensmurar med dörrar. Man vill kika in.

"Well garden". En brunn (utan vatten) i kalksten. Här är det en sparsmakad färgskala i grönt, vitt, silver och, blått.
"Well garden". Vita flox och blå agapantus.

"Main herbaceous border".  Med inspiration från Gertrud Jekyll har man gjort djupa och långa perennrabatter där färgvalet är noga uttänkt och gradvis förändrat över rabatten. Man har en stor samling flox som finns planterad i dessa rabatter.

"Lanhydrock garden", beskriven som show stopper och det måste man hålla med om. Färg, färg, färg. Nu i augusti mycket orange, gult och rött. 
"Lanhydrock garden". Det kräver ganska mycket att ha den full med blommande perenner stora delar av året.