Bananerna mognar

Nu mognar bananerna i vårt orangeri. Helt öätliga och mycket små, men ändå. Det är inte den vanliga sorten man köper i affären utan en annan art, Musa balbisiana. Det är en vildväxande art i östra Asien som man använt för att korsa fram moderna köpe-bananer. Nu odlar jag dem inte för att äta utan för att de tillför en tropisk känsla i vårt orangeri.

Orangeriet är en tillbyggnad till huset där vi har både växter och en stor mathörna mm. Här övervintrar vi medelhavsväxter på vintern och på sommaren åker de flesta ut på altanen eller ut i trädgården. Oliver, fikon, citrus av olika slag, kamelior, feijoa, banan, påfågelsblomma, canna, agapanthus, icke-härdiga clematis, mm. 

Vi äter alla måltider där under sommaren. På vintern håller vi +10 grader med hjälp av en luftvärmepump. Golvet är isolerat och taket likaså. Glasen är isolerglas men glas är alltid glas och det isolerar sämre än tak och golv. Väggen mot huset är målad/putsad men de tre andra väggarna är glas. Höjden till taket är som högst 5,5 m. Vårt orangeri är en kombination av just ett orangeri, ett vardagsrum ett drivhus för fröer och små plantor på vårvintern mm. Genom att det är högt och stort blir det stor volym och ljust trots att taket inte är transparent. På sommaren skuggar en del träd och vi har motorstyrda, automatöppnande fönster på gaveln. 

Vi har en braskamin i orangeriet, så på vintern eldar vi i den och då kan temperaturen snabbt gå upp till 20 grader och över det. Detta är inget problem för växterna om det sker ibland. Hos oss typiskt på helgerna. De tar ingen skada av det. Men man behöver ju inte ställa dem precis vid kaminen. När man slutar elda sjunker ju temperaturen ner till 10 grader igen. Många gäster har påpekat att man inte kan ha värme på vintern för det "tål inte växterna". Det kan jag bestämt dementera. Perioder av värme är inga problem för medelhavsväxter men passar inte för nordliga växter som behöver sin kontinuerliga vintervila. 

Detalj på bananstocken. 

När bananerna är på gång så märker man det genom att det nya bladet blir annorlunda. Det är ett litet blad som snart följs av en uppsvullen del. 

Det är svårt att fotografera utvecklingen för det är högt upp till händelsernas centrum. Men man ser den lilla utväxten som en svullen del vid bladet. 

Blomman börjar sedan öppna sig och bananerna visas. Den tappar de brunröda bladen kontinuerligt och bananstocken växer fram.

Bananstocken utvecklas och fylls på.

x

Detta är en gammal bild där bananen är lägre och det är vinter. Ute är det snö men inne känns det som sommar. På sommaren tar vi ut nästan alla växter.  

Papegojblomman, Strelizia reginae, blommar med ojämna mellanrum. Dock inte just nu. 

Citroner och andra citrusfrukter övervintras fint i orangeriet. Citrus har dock en tendens att få sköldlöss som är väldigt svårt att bli av med. Det brukar sluta med att jag ger upp och slänger plantan efter ett tag.

Vi har sex olivträd. De åker ut i trädgården och till altanen på sommaren.

Fler trädgårdsbloggar finns på Trädgårdsfägring.

Tomatfiasko och lärdomar

EDIT 2021: I kommentarerna framkommer att jag tror att det är pyralidskador av hästgödslet från ridskolan. På senare tid har det kommit många rapporter om skador från pyralid, både i köpt flytande gödselmedel, i jordsäckar och även från häst-, ko- och hönsgödsel. 

---------------------------------------------------

Tomatfiaskot inträffade för två år sedan men jag har inte beskrivit det förrän nu. Så rätt jag tänkte men så fel det blev!
Jag använder ekologiska metoder och produkter i trädgården. En del i detta är att använda gödsel från ko, häst, höns mm. Enkelt och tryggt! Kanske inte så enkelt alltid för man ska hitta gödsel, åka och hämta det samt förvara det. Om jag inte köper på påse, vilket händer. Särskilt hönsgödsel.

Trots god vilja och viss erfarenhet så råkade jag ut för ett stort misslyckande för två år sedan. På försommaren det året skulle jag plantera om lite tomater i större krukor. Plötsligt stannade de i växten och bladen blev förkrympta. Jag förstod först inte vad det var men efter att ha funderat över hur jag gjort vid omplanteringen föll mina misstankar på jorden och särskilt på den jord jag blandat med hästgödsel som vi hämtat tidigare. Bara de plantorna blev konstiga. Jag testade då med att plantera om i hästgödsel + sand. De plantorna stoppade helt i tillväxten.

Vi hade hämtat väl brunnen hästgödsel på en ridskola det året och vi hade också hämtat där något år tidigare. Jag hade varit i kontakt med dem per mejl innan och frågat om gödseln, och om den var säker att använda i trädgården. De svarade på ett bra sätt och det var vanligt att folk hämtade för detta ändamål. Bara att komma. Det lät ju bra. 

Med största sannolikhet är det så att hästarna ätit gräs eller (köpt) hö som innehöll besprutningsmedel för att hindra oönskade växter från att växa i gräset. Medlet bryts ner långsamt så det finns kvar i höet och kommer ut ur hästen i princip helt oförstört. Tur för hästarna kanske, men mindre bra för mina tomater. 

Enligt vad jag har kunnat läsa mig till ska tomater och några andra växter (potatis, paprika, ärtor/bönor mm) vara extra känsliga för dessa medel. Det behövs också väldigt, väldigt lite för att ge effekt på tomaterna. Hästgödseln är definitivt boven hos mig. Vän av ordning tänker kanske att skadorna på tomatplantorna berodde på för stark gödsel, men det är helt uteslutet. Jag har också sökt på nätet och jämfört med andra bilder på skadade plantor och läst flera artiklar och det är definitivt en effekt av bekämpningsmedel. 

Hade jag bara lagt ut jorden i rabatterna kanske jag inte hade märkt något alls. Så vad lärde jag mig av det? Även om man verkligen försöker vara så miljövänlig man bara kan, så finns det ändå så många faktorer som påverkar odlandet. Därför är det också väldigt viktigt att utesluta bekämpningsmedel för man vet inte var de hamnar och vilken skada de kan göra. 

Den tidiga tillväxten ser helt frisk ut medan övre delen av plantan är starkt påverkad. Det är tillväxten efter en omplantering i jord som innehöll brunnen hästgödsel.

Bladen blir inåtrullade och förkrympta. 

Här har tillväxten helt avstannat. Alla blad och huvudstammen är förkrympta. Plantan kommer att dö. 

Lättskött

Jag har aldrig strävat efter en lättskött trädgård eftersom jag älskar trädgårdsarbete. Däremot strävar jag efter att minimera riktigt tråkiga eller alltför fysiskt krävande arbetsuppgifter. MEN nu har en av mina större rabatter blivit alltför svår att hålla snygg. Fick mig en funderare när en bekant frågande: "Vad ska du ha här?" eller möjligen sa hon "Vad ska du göra här?" Huvudet på spiken - Vad ska jag göra med rabatten? 
Det är en lång perenn-rabatt med buskar och små träd i bakkant och bakom dem en hög avenbokshäck. Inramningen finns alltså. Både små-träden i rabatten liksom omgivande träd har vuxit med åren. Mer skugga alltså. Lignoserna växer ganska bra men perennerna har aldrig riktigt velat komma loss i rabatten. Vet inte riktigt varför. 
Men nu har jag bestämt mig för att göra om den. Träd och buskar får vara kvar men många av perennerna ryker. Och jag ska vara benhård på de självsådda växterna. Det blir svårt för jag är lite svag för att blåklockor, borstnejlika, vallmo, kungsljus och .... kan dyka upp lite var som helst. Men det är väldigt arbetskrävande att rensa då. Varje liten fröplanta ska granskas för att avgöra om den är vän eller fiende. Det tar ju några år ytterligare att få bukt med dem.
Nu blir det små buskar, gräs, och några få, stora stadiga perenner som står upprätt utan pjosk. Och mycket mer vintergrönt. Dessutom funderar jag på att lägga lite trampstenar i mitten, eller en smal gångstig, så att jag enklare kan sköta rabatten. Nu är det svårt att nå mitten och jag måste trampa bland plantorna. 
Omgörningen är påbörjad och får fortsätta över nästa år.

Det är ganska kort tid på året som rabatten ser fin ut och väldigt mycket jobb är det med den. Och den är lång, ca 15 m och 2-3 m bred. Jag kan inte nå in i mitten utan att gå i rabatten. Bilden ljuger lite. Så här fin är den inte idag.

Fler trädgårdsbloggar finns på Trädgårdsfägring.